- Tryckt, e-böcker, e-tidskrifter, databaser samt arkivmaterial
- Academillbiblioteket
- E-artiklar
- Arkivmaterial
Tryckt, e-böcker, e-tidskrifter, databaser samt arkivmaterial
Mer
Aim: The aim of the study was to explore the challenges queer forced migrants and asylum seekers face in establishing new lives in Finland and Sweden. Little research exists on sexual orientation and gender identity (SOGI) refugees entering Nordic countries. This study explores SOGI asylum seekers’ challenges in navigating the asylum process and asylum interviews in Finland and Sweden. Method: Through recorded and unrecorded interviews with SOGI asylum seekers and experts working in this field, statements from Finnish and Swedish police and immigration authorities, a thematic analysis was conducted to establish emerging themes SOGI asylum seekers experience in both Sweden and Finland. Results: The study identified critical issues facing SOGI claimants, primarily the exposure to aggression and violence within the reception centres, psychological stressors and trauma SOGI asylum seekers experience in navigating the asylum process. In addition, the criteria models used by immigration authorities fail to provide SOGI refugees international protection and expose ‘legal violence’ on those it intends to protect. State institutions such as Migration and Police agencies fail in their obligations to provide information and build trust with SOGI claimants.
Intresset för intern kontroll ökade efter de stora ekonomiska kriserna och företagsbedrägerierna i början av 2000-talet. Intern kontroll och riskhantering är en central del av verksamheten och intresset för det har ökat både inom den privata och den offentliga sektorn. Syftet med intern kontroll är att fastställda mål ska uppnås och att lagar och förordningar följs. Det handlar även om att verksamhetens redovisning och övrig information är korrekt och ger en rättvisande och tillförlitlig bild. En effektiv intern kontroll handlar bland annat om de anställdas medvetenhet, arbetssätt och engagemang. Det handlar även om ledningens aktiva stöd och att de gör kontinuerliga bedömningar. Information och kommunikation har också en central betydelse för den interna kontrollens effektivitet. Tidigare har den interna kontrollen studerats ur olika synvinklar och på olika sätt. Det har även studerats organisationsförändringar, men det verkar inte ännu finnas en studie om sambandet mellan organisationsförändring och intern kontroll. Därmed bidrar denna avhandling till tidigare studier genom att undersöka en organisationsförändrings inverkan på den interna kontrollens effektivitet inom finländsk kommunal verksamhet. Detta görs genom en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Organisationsförändringen som undersöks är den aktuella reformen som innebär att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet förflyttades från kommunerna till olika välfärdsområden vid årsskiftet 2022–2023. Resultatet ur studien visar att organisationsförändringen har en inverkan på den interna kontrollens effektivitet, men hur den inverkar skiljer sig mellan kommuner. Ur resultatet framkommer det att inverkan är negativ på mindre kommuner som inte har tillräckligt med resurser. Det innebär att den interna kontrollens effektivitet är sämre då det finns för få människor på en del funktioner. Inverkan på större kommuner är däremot mer positiv, eftersom för dem handlar det om att en stor del av riskerna har fallit bort och de kan budgetera med mer exakthet än tidigare. För de större kommunerna blir därmed den interna kontrollen mer effektiv.
Lästräning är en viktig del av modersmålsundervisningen i grundskolan och tar upp en stor del av speciallärarens arbetsuppgifter. I specialläraryrket arbetas det dagligen med att stödja elever i deras läs- och skrivutveckling. En grundläggande del för att hjälpa eleverna utveckla sin läsförmåga är att identifiera elevers läs- och skrivsvårigheter med hjälp av olika kartläggningsmaterial. Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och skolorna använder sig ständigt av mera digitaliserade hjälpmedel i sin undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka om det digitala kartläggnings- och lästräningsmaterialet Lexplore är ett effektivt interventionsprogram för elever i åk 5–6. Forskningen görs med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Utgående från syftet har två forskningsfrågor formulerats. 1. Hurudana skillnader finns det i elevers framsteg i deras läsflyt beroende på om de använt sig av Lexplores lästräningsmaterial eller annat/inget specifikt lästräningsmaterial? 2. Hurudana skillnader finns det hos de svaga läsarna och deras framsteg i läsflyt beroende på om de använt sig av Lexplores lästräningsmaterial eller annat/inget specifikt lästräningsmaterial? Studien har en kvantitativ forskningsansats och eleverna tog del av ett förkunskapstest i form av ett H4-test samt ett sluttest i form av samma H4-test. Studien har gjorts i en finlandssvensk kommun där man deltagit i projektet Lexplore. Data har samlats in under hösten 2021 och våren 2022. Studien bestod av 36 deltagare från två svenskspråkiga grundskolor i Finland. Resultatet i studien avviker från tidigare studier där man undersökt skillnaden mellan datorbaserade- och icke-datorbaserade lästräningsmaterial. Resultatet i denna studie visar att det inte finns några statistiskt signifikanta skillnader mellan experimentgruppen som tagit del av lästräningsmaterialet Lexplore eller kontrollgruppen som fick annan/ingen specifik lästräning.
Syftet med denna avhandling är att undersöka nyutexaminerade och erfarna klasslärares syn på ledarskap i klassrummet och hur de utgående från sitt ledarskap fångar elevernas uppmärksamhet. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in vårt datamaterial och stöda vår avhandling på relevant litteratur. Vi har utgått ifrån följande forskningsfrågor: 1. Vilka likheter och skillnader förekommer mellan nyutexaminerade och erfarna klasslärares syn på ledarskap i klassrummet? 2. Vilka likheter och skillnader förekommer kring hur nyutexaminerade och erfarna klasslärare fångar elevernas uppmärksamhet i klassrummet utgående från sitt ledarskap? Kriterierna för att informanterna skulle få delta i undersökningen var att de nyutexaminerade klasslärarna hade mindre än fem års arbetserfarenhet inom yrket, medan de erfarna klasslärarna hade minst 10 års arbetserfarenhet inom yrket. Resultaten visar att samtliga nyutexaminerade och erfarna klasslärare är trygga i sitt ledarskap och de betonar vikten av att skapa tydliga riktlinjer i klassrummet för hur eleverna förväntas agera. Klasslärarna är eniga om att deras ledarskap har en betydande roll för elevernas lärande. Varje klasslärare innehar en förmåga att fånga elevernas uppmärksamhet men de går till väga på lite olika sätt. Således finns det intressanta likheter och skillnader mellan nyutexaminerade och erfarna klasslärares syn på sitt ledarskap.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka äldres interpersonella förtroende, institutionella förtroende samt inre styrka i relation till sociodemografiska faktorer med beaktande för social kontakt. Metod: Studien baserades på det Österbottniska samplet i GERDA 2016-undersökningen. Datat undersöktes med dataprogrammet IBM SPSS Statistics 28.0. Korrelationsanalyser och hierarkiska multipla linjära regressionsanalyser genomfördes. Resultat: Social kontakt hade större betydelse för kvinnor än för män gällande sambandet till interpersonellt förtroende. Social kontakt hade större betydelse för individer med låg utbildning än för individer med hög utbildning gällande interpersonellt förtroende. Social kontakt hade större betydelse för individer med låg utbildning än för individer med hög utbildning gällande institutionellt förtroende. Social kontakt hade större betydelse för individer med låg utbildning än för individer med hög utbildning gällande inre styrka. Konklusion: Resultatet stämde till stor del överens med tidigare forskning gällande betydelsen av socialt kapital och interpersonellt förtroende, institutionellt förtroende samt inre styrka. Fortsatt forskning kunde bl.a. fokusera på äldres institutionella förtroende i förhållande till specifika samhälleliga tjänster som äldre använder.
Syftet med studien är att undersöka studerandes upplevelser av avhandlingsskrivandet och deras tankar om avhandlingen i förhållande till det framtida yrket. Forskningsfrågorna är följande: 1. Hur upplever studerande avhandlingsskrivandet? 2. Hur ser studerande på relationen mellan avhandlingen och det framtida yrket? Denna undersökning är kvalitativ till sin karaktär med hermeneutik som forskningsansats. För att samla in data har fokusgruppintervjuer valts som metod. Sammanlagt 15 informanter deltog i studien och gemensamt för alla informanter är att avhandlingsskrivandet är aktuellt. Analysen av intervjuerna utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att avhandlingsskrivandet upplevs av studerande som tungt, stressigt och roligt. En del informanter lyfter fram att skrivandet känns tidskrävande medan flera informanter satsar väldigt mycket på skrivandet. Förväntningarna gällande avhandlingen och skrivandet varierar så att en del informanter förväntar sig att enbart blir klara med sin avhandling medan andra förväntar sig att bli bättre på vetenskapligt skrivande. Resultaten visar att handledaren har en viktig roll och informanterna önskar reflektera tillsammans med andra studeranden i seminariegrupper. Med avseende på avhandlingens relation till det framtida yrket visar resultaten att en del informanter ser nyttan med avhandlingen eftersom de kan använda temat som de skriver om. Dessutom anser några informanter att den professionella identiteten formas tack vare den forskningsbaserade lärarutbildningen och avhandlingen.
Bakgrund: Skoltrivseln är viktig för både individers utveckling och välbefinnande enligt Holzer m.fl. (2021). Vidare lyfter Virtanen m.fl. (2016) fram att det finns en stark koppling mellan skoltrivsel och engagemang. Dock har endast få studier undersökt studerandes subjektiva uppfattning om föräldrastöd (FSL), upplevd självförmåga (S-GSE) och skoltrivsel samt hur dessa variabler samverkar. Syftet med denna studie är därför att undersöka möjliga effekter av FSL och S- GSE på skoltrivsel. Metod: Samplet i denna studie bestod av 358 högstadie- och gymnasiestuderande från Österbotten och Nyland. Datainsamlingen pågick under hösten 2022 i två-veckors tid och som mätmetod användes ESM (Experience Sampling Method). Studien inkluderade såväl tvärsnittsdata som intensiv longitudinal data från REBOOT-projektet. Resultat: Av de studerande som deltog i studien rapporterade 57 % att de trivdes bra i skolan. De flesta ansåg även att de upplevde en relativt hög nivå av FSL och en medelmåttlig nivå av S-GSE. Både FSL och S-GSE hade signifikanta effekter på såväl skoltrivsel på tvärsnittsnivå som medelnivån på skoltrivsel i ESM-data och kunde bekräftas som relevanta prediktorer på skoltrivsel. FSL och S-GSE kunde förklara 10,8 % av variansen på skoltrivsel på tvärsnittsnivå, medan andelen variablerna kunde förklara från ESM-data var 18,2 %. ESM-data visade att skoltrivseln varierar mellan mättidpunkterna och att det fanns individuella skillnader som gjorde att känslan av skoltrivseln dröjde sig kvar. Den kvardröjande effekten av skoltrivsel skilde sig dock inte mellan elever baserat på FSL eller S-GSE. Konklusion: FSL och S-GSE inverkar båda på upplevelsen av skoltrivsel, såväl på tvärsnittsnivå som i ESM-data, men all variation av skoltrivsel kan inte förklaras med modellen i denna studie.
The ability to diagnose rapidly and accurately and treat patients is substantially facilitated by medical images. Radiologists' visual assessment of medical images is crucial to their study. Segmenting images for diagnostic purposes is a crucial step in the medical imaging process. The purpose of medical image segmentation is to locate and isolate ‘Regions of Interest’ (ROI) within a medical image. Several medical uses rely on this procedure, including diagnosis, patient management, and medical study. Medical image segmentation has applications beyond just diagnosis and treatment planning. Quantitative information from medical images can be extracted by image segmentation and employed in the research of new diagnostic and treatment procedures. In addition, image segmentation is a critical procedure in several programs for image processing, including image fusion and registration. In order to construct a single, high-resolution, high-contrast image of an item or organ from several images, a process called "image registration" is used. A more complete picture of the patient's anatomy can be obtained through image fusion, which entails integrating numerous images from different modalities such as computed tomography (CT) and Magnetic resonance imaging (MRI). Once images are obtained using imaging technologies, they go through post-processing procedures before being analyzed. One of the primary and essential steps in post-processing is image segmentation, which involves dividing the images into parts and utilizing only the relevant sections for analysis. This project explores various imaging technologies and tools that can be utilized for image segmentation. Many open-source imaging tools are available for segmenting medical images across various applications. The objective of this study is to use the Jaccard index to evaluate the degree of similarity between the segmentations produced by various medical image visualization and analysis programs.
Finland has one of the most ambitious climate targets in the world, to reduce greenhouse gas emissions by 70% and become climate neutral by 2035. The rising average global temperature contributes to this determined goal and the possibility of limiting global warming by 1.5 ℃. To meet these goals, the share of renewable energy must increase. Offshore wind production is previously undiscovered in Finland, but research and development within the area are increasing. Energy storage is required to balance the intermittency of wind energy, and hydrogen production could be a solution. Paring the offshore wind farm with a hydrogen production system and storing the electricity in the form of hydrogen when the electricity demand is low. This thesis aims to provide a comprehensive overview of the feasibility, cost, and potential profitability of using offshore wind energy to produce hydrogen. The thesis includes an analysis of offshore wind-based hydrogen production in western Finland for two scenarios. The first scenario is offshore-based hydrogen production, and the second is onshore-based hydrogen production connected to an offshore wind farm. The information and results of this thesis can indicate these technologies' technical potential and competitiveness. The feasibility and economic potential of an onshore and offshore hydrogen system were studied. The levelized cost of energy (LCOE) and levelized cost of hydrogen (LCOH) were calculated to indicate how the system's competitive cost compared to the current LCOE and LCOH levels. The calculations included current data from existing cases and studies, including capital-, and operational costs of the system components and an estimation of the yearly electricity production. The planned offshore wind farm, Laine, intended to be built in the exclusive economic zone outside the coast of Pietarsaari in 2029, is used as a case study. The result showed that an electricity price competitive with market prices is only possible with an offshore wind farm connected to an onshore hydrogen production unit. The offshore hydrogen system includes too many losses to be efficient for electricity production and does not have a competitive electricity price. The price of hydrogen was competitive with green hydrogen (produced renewably) in base, best, and worst-case scenarios for both offshore and onshore hydrogen production.
Finland och Ryssland har alltid haft en särskild relation. Sedan 1800-talet har ländernas förhållanden varit i konstant förändring och på grund av geografisk närhet har det som sker i grannlandet intresserat båda länder. I Finland har man alltid varit intresserad av hur andra länder inklusive Ryssland ser på oss. Finlandsbilden i Ryssland är ett ofta undersökt tema. Finland försöker liksom andra länder också skapa en viss bild av sig självt och framkalla vissa föreställningar om landet. Finlands och Rysslands särskilda relationer sträcker sig även till turismen. Finländare började resa till Sovjetunionen redan på 1920-talet och sedan dess har finska turister varit en viktig turistgrupp i Ryssland. Även om staterna försöker skapa en viss bild av sig själva ligger turisterna utanför den officiella processen för hur sådana bilder skapas, och staten kan inte bestämma turisternas beteende. Medierna har ett starkt inflytande på den bild vi har av omvärlden, och därför är det också viktigt att särskilt undersöka hur finska turister behandlas i den ryska pressen. Syftet med denna avhandling är att undersöka vad man får för bild av finska turister utgående från analyser av ett urval av nyhetsartiklar. Jag analyserar i vilket sammanhang det skrivs om finska turister, hurdant språk som används om finska turister och om det har skett någon förändring i beskrivningen, och i så fall vilken. De analyserade artiklarna är publicerade i tidningen Vyborgskie vedomosti under åren 2000–2021. Analysen var en kvalitativ analys av innehållet med innehållsanalys som metod. Det som också evaluerades var vilken inställning till de finska turisterna som artiklarna speglar: är det som berättas något positivt eller negativt. Resultaten presenteras med exempel ur artiklarna. Forskningsresultatet visar att de finska turisterna är ett konstant tema i Vyborgskie vedomosti och fastän det finns några artiklar som är negativa med tanke på den bild de skapar av finska turister är artiklarna i allmänhet mycket positivt skrivna. Det kommer också tydligt fram att de finska turisterna fortsätter att vara viktiga för Viborg och att det finns mycket samarbetet mellan Finland och Viborg och Ryssland under den undersökta perioden.
Matematik är ett av de viktigaste läroämnena i skolan eftersom kunskaper i matematik är centrala både i arbetslivet och vardagen. Finländska studier har dock visat att elevers matematikkunskaper har minskat betydligt. Till en följd av svaga matematikfärdigheter kan elever utveckla matematikångest och lågt intresse för matematik. Syftet med denna avhandling är att undersöka matematikångest, matematikfärdigheter och motivation för matematik hos elever i årskurs 4–6. Avhandlingens forskningsfrågor är följande: 1. a) Hurdana samband finns det mellan matematikångest, matematikfärdigheter och motivation (självuppfattning, upplevd betydelse och upplevd nytta)? b) Hur påverkas elevernas matematikångest och matematikfärdigheter av motivationen? 2. Vilka skillnader finns det mellan pojkar och flickor gällande matematikångest, matematikfärdigheter och motivation? 3. Vilka skillnader finns det mellan årskurserna gällande matematikångest, matematikfärdigheter och motivation? Avhandlingens metod är kvantitativ och datamaterialet har samlats in med hjälp av enkäter och screeningtest vid ett tillfälle. I denna studie användes fyra validerade mätinstrument: MARS-E, FUNA-DB, SDQ I och Value Beliefs about Math Scale. Samplet bestod av 345 elever i årskurs 4–6. Forskningsfråga ett analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys och linjär regressionsanalys. Analysmetoden för de två andra forskningsfrågorna var tvåvägs ANOVA. Undersökningens resultat visar att det finns samband mellan matematikångest, matematikfärdigheter och motivation för matematik. Variabeln självuppfattning har signifikant effekt både på matematikångest och matematikfärdigheter. Vidare visar resultatet att flickor i jämförelse med pojkar har lägre motivation för matematik, svagare matematikfärdigheter och upplever mera matematikångest. Analyserna av årskursskillnader visar att elevers självuppfattning och upplevd nytta i fråga om matematik minskar under skoltiden. Resultaten är i allmänhet i linje med tidigare forskning.
I följande avhandling behandlas hur mycket de nordiska länderna och språken samt samerna och deras språk syns till i finländska läromedel. Syftet med avhandlingen är att ta reda på vad dagens finländska högstadieelever får lära sig om sina nordiska grannar samt Finlands urbefolkning samerna via skolböcker. Undersökningen har utförts genom en innehållsanalys av 31 finländska skolböcker som varit i användning då analysen utförts. Dessutom utfördes en semistrukturerad intervju med sameaktivisten Petra Laiti gällande frågor om samer. Norden har en lång gemensam historia. De nordiska länderna har påverkat varandra mycket och har mycket gemensamt språkligt och kulturellt. Från 1932 till 1972 försökte Föreningarna Nordens kommitté för historieundervisning aktivt se till att alla elever i Norden bekantade sig med alla nordiska länder. Nordens samhörighet skulle stoltseras med. I avhandlingen undersöker jag om denna laganda finns kvar. Samerna är Finlands, Sveriges och Norges erkända urbefolkning. Samerna har länge varit förtryckta men har nu lagar som skyddar deras kultur. Enligt lag ska man nuförtiden ha möjlighet till undervisning på samiska. I avhandlingen undersöker jag vad finländska högstadieelever får lära sig om samer och hur skolgången känns för en same i Finland. Resultaten visar att mängden information de finländska skolböckerna har om Norden varierar väldigt mycket från bokserie till bokserie. Vissa bokserier har flera referenser till Norden och andra har inga alls, trots att båda serier är ämnade för samma skolämne. I regel har böcker som skrivits av finlandssvenskar fler referenser till Norden än böcker som översatts från finska till svenska. Endast ämnet svenska och litteratur har som mål i läroplanen att eleverna ska bekanta sig med de nordiska kulturerna och språken. Resultaten visar även att finländska skolböcker har väldigt lite information om samer. De flesta böcker ägnar en eller två sidor till samernas historiska förtryck och beskriver inte samernas nutida utmaningar. De böcker som har information om samernas språk innehåller både sakfel och stavfel. Samernas egen undervisning lider också p.g.a. bristande resurser.
Vi upplever att specialpedagogiken har otydliga ramar i jämförelse med den allmänna pedagogiska verksamheten. Denna avhandling har som målsättning att klargöra hur barn stöds i sin språkutveckling, samt ge en grundlig förståelse över hur stödet förverkligas i barnets vardag. Med denna avhandling skapar vi en sammanfattning över hur speciallärare inom småbarnspedagogiken arbetar inom språkutvecklingskontext. Syftet med avhandlingen är att undersöka och belysa olika metoder och kartläggningar som används av speciallärare inom småbarnspedagogiken för att stödja barns språkutveckling. Utgående från syftet formulerades tre forskningsfrågor: 1. Hur kartlägger speciallärare barns språkliga färdigheter? 2. Hur tidigt görs insatser för att stödja utvecklingen av språkliga färdigheter? 3. Vilka insatser görs och vilka metoder används för att stödja barns språkutveckling? Studiens resultat är att materialen och arbetssätten som specialläraren använder för tidigt ingripande och stöd för språkutvecklingen är mycket varierande och beror på barnets förmågor och behov. Kartläggningens funktion är att stöda planeringen och förverkligandet av stödåtgärder. Kartläggningar och observationer av barnens förmågor görs och detta är hur specialläraren utvärderar om stöder behövs och om det är tillräckligt. Stödjande av språk är något som är en naturlig del av såväl småbarnspedagogiken som förskolan. Det tidiga ingripandet sker genast det uttrycks en oro om barnets språkutveckling och i de allra flesta fall är det barnets lärare i daghemsgruppen som uttrycker denna oro. Insatser och material som görs och används varierar starkt på vad målsättningen är för användningen av dem. Arbetet som specialläraren planerar och handleder är förebyggande till sin natur och innebär ofta ett tätt samarbete med alla professionella som barnet kommer i kontakt med.
Taximarknaden i Finland förändrades dramatiskt under sommaren 2018. Tidigare var taximarknaden mycket reglerad, men under sommaren 2018 trädde en ny trafikservicelag i kraft, vilket ledde till att taximarknaden avreglerades kraftigt. I och med avregleringen stod taxiföretagarna in för en ny marknadssituation. Konkurrensen blev mer öppen och företagarna fick mera friheter. I avhandlingen diskuteras hur taxibolagen upplever förändringen och hur de förberett sig för det nya marknadsläget. I avhandlingen diskuteras även taxiföretagarnas åsikter om taximarknaden nu, jämfört med hur marknaden såg ut innan avregleringen. Materialet i avhandlingen baserar sig befintlig relevant litteratur, samt kvalitativt data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. För avhandlingen har tre informanter intervjuats. Informanterna är antingen ägare av taxibolag eller personer i en ledande position inom bolagen. Slutsatsen i avhandlingen visar att avregleringen av taximarknaden i Finland varit en positiv åtgärd, även om företagarna nödvändigtvis inte upplevt förändringen som positiv. Avregleringen har haft en positiv inverkan på informanternas bolag, gällande storlek och resultat. Avhandlingen kan utnyttjas av servicebolag som på grund av yttre faktorer kommer ställas in för förändringar. Med hjälp av avhandlingen kan servicebolagen bättre förbereda sig för drastiska förändringar på diverse marknader.
Syfte: Studiens primära syfte är att undersöka sambandet mellan akademisk självuppfattning och skolstress bland elever i Österbotten i Finland. Avhandlingen tar även fasta på hur sambandet påverkas av variablerna emotionell självuppfattning, studieprestationer, kön, utbildningsnivå och skolspråk. Metod: Avhandlingen består av en kvantitativ metod och baserar sig på datamaterial från Ungdomsenkäten 2016–2017. Läsåret 2016–2017 utfördes Ungdomsenkäten i svensk- och finskspråkiga skolor i Österbotten. Samplet i den här studien bestod av N = 3150 elever, varav 56,2 % var elever på högstadiet och 43,8 % var studerande på andra stadiet. Andelen elever från svenskspråkiga skolor utgjorde 66,4 % medan andelen elever från finskspråkiga skolor utgjorde 33,6 %. Könsfördelningen var 51,6 % flickor och 48,4 % pojkar. Respondenternas medelålder var 16 år (m = 16,26, sa = 1,57). Tre forskningsfrågor och en hypotes utformades för att undersöka avhandlingens syfte. Dessa undersöktes genom korrelationsanalyser och en stegvis regressionsanalys. Resultat: Studien fann en signifikant negativ svag korrelation mellan akademisk självuppfattning och skolstress. Inverkan av skolstress på akademisk självuppfattning minskade då andra variablers inverkan beaktades, men skolstress var fortsättningsvis en signifikant negativ prediktor för akademisk självuppfattning. Diskussion: Avhandlingens centrala resultat diskuteras. Resultat visar att skolstress kan ha ett negativt samband med akademisk självuppfattning, även när man tar hänsyn till faktorer som emotionell självuppfattning och studieprestationer.
In the multilingual world of today, many children from immigrant backgrounds are growing up learning multiple languages at once. However, for some, this can lead to linguistic challenges that affect their development. The increasing number of immigrant children in Finland makes it vital to increase awareness of language acquisition and support strategies among professionals in the field of education. This study explored how teachers in the early years and primary education in Finland comprehend and support immigrant children with language barriers, with a particular focus on their limited proficiency in their native languages. Data was collected from 10 participants working in kindergartens and schools in Finland through interviews, which were analyzed using thematic analysis. A phenomenological approach was used to interpret the subjective experiences of the teachers and understand to their methods. The study found that children with limited language skills faced communication barriers that affected their socialization, while teachers emphasized the importance of addressing these challenges and promoting strategies to improve children’s language and social skills. The study identified three interconnected themes: social, personal, and academic, with each theme having sub-themes related to language difficulties and teacher strategies. A holistic approach was needed to address language problems, considering social, personal, and academic situations. Scaffolding and the Cummins Model can help develop appropriate tasks for these children. Teachers should plan and set goals while considering children's abilities and needs. Cooperation is essential for effective support. The study suggests that in order to better support the educational outcomes of these children, significant changes need to be made in the Finnish education system, which would require additional resources for language education and professional development.